- Anders Andersson Gidl�f - och hans hemman Anders Andersson Gill�f �r Jonnies morfars farfar och han f�ddes den 17 april 1818 i L�v�sen, Edsele. Namnet Gill�f, sedemera Gidl�f, tog sig Anders som vuxen och han �r d�rmed den f�rsta Gidl�faren i sl�kten. Det g�r en legend om denne "Antte Gill�f", om hans enorma styrka och hans kvicka "ryck" och rappa nappatag. Han kom till att "fria" nere p� Gide�berg och den h�r blivande sv�rfadern hade v�l lite spefullt undrat - Vad en "s�n" som han hade t�nkt sig "f�" en familj p�? De hade det v�l inte s� fett d�r uppe p� L�v�sen, men denne Anders hade n�got som inte m�nga med honom hade, n�mligen hans starka ramar (armar) Och att de var starka, kommer vi verkligen att f� erfara l�ngre fram.
Det utropades en bel�ning p� inte mindre �n 500 kr till den som kunde l�gga denne bj�rn p� rygg, som fanns d�r uppe p� "t�vlingsarenan". � det var ju m�nga som efter kaskarnas m�ngfald ville "pr�va lyckan" med detta kraftprov, f�r att genast �ka i golvet av denne skogens och djurens konung. Han var ju om�jlig denne bj�rn, n�r han en g�ng f�tt dem i sina ramar.
D� det b�rjade att sina p� karlar som ville utmana bj�rnen, s� skrek bj�rn�garen ut och uppmanade alla att prova sina krafter i en �del kamp, mot hanses bj�rn. Annte gick l�nge och t�nkte och han var nog inte mer p�verkad av "gladvattn�" �n att han kunde t�nka redigt. Han f�rstod att ingen m�nniska skulle kunna "m�ta sig" med denna fullvuxna bj�rn i ren r�styrka, utan det g�llde att f�rs�ka att p� n�got s�tt �verrumpla bj�rnen. Annte han s�g de stora vinstpengarna framf�r sig, mindes sin "sv�rfars" spefulla kommentar och s�g s� sin �lskade Greta Lisa, hon med de sk�lmska �gonen.... Annte spottade s� i sina stora n�var och stegade upp p� bj�rnarenan f�r att �ven han utmana den h�r lurvige bj�sse till bj�rn. Det kostade en krona att f� utmana i �del kamp och d� Annte kom upp s� var bj�rn�garen p� v�g f�r att g� och f� sig lite kaffe. Men d� han h�rde att att den h�r ynglingen ocks� var intresserad av en match mot hans bj�rn s� sa han att: - Det blir ju alltid en krona till i kassan och det blir ju till kaffet.
Det blev ett f�rf�rligt liv p� och kring arenan och bj�rn�garen p�stod att det var "fusk". Annte skulle ha brottats med bj�rnen p�stod han. Det kom till m�nga rop om att "matchen" skulle g� om och till slut var de eniga om, b�de Annte och bj�rn�garen, att kunde han en g�ng till l�gga omkull "hanses" bj�rn s� skulle vinstsumman utbetalas. Ja, det gick ju p� samma vis det, f�r bj�rnen han var inte med i denne ynglings snabba ryck och kast, utan l�g ju snart p� rygg igen. Bj�rnen var ju bara van vid att motst�ndaren kom s� att s�ja framifr�n, d�rf�r var han helt of�rberedd p� det ryck som Annte "bj�d" honom p�. Nu skulle den b�lde segraren ha sina pengar, men bj�rn�garen v�grade att ge ut n�gra. Han f�rs�kte att skylla p� allt m�jligt oschysst som han kunde komma p� och skulle till och ta sin bj�rn och g� d�rifr�n. Men det h�ll p� att bli riktig "lynchst�mning" d�r, s� f�r att r�dda sig undan den uppretade publiken, s� s�g han sig n�dgad att betala ut prispengarna som var utlovade. S� kom Annte h�r att vinna 500 kr p� en, eller r�ttare sagt ett "ryck". Men det hade "svidit" i bj�rnp�lsen p� �garen n�r han s�g sig tvingad att betala ut, den p� den tiden stora penningsumman av 500 kr.
Efter sina, enligt Annte sj�lv -l�tt f�rtj�nta pengar, s� skulle det ju firas p� n�got s�tt. Och p� "m�ttnen" var det ju fest och koppling fr�n det vardagliga slitet. Annte bj�d runt en omg�ng och med det fick det vara bra. N�gra av hans gelikar, som av denna f�rsta omg�ng, liksom f�tt smaken p� detta, b�rjade antyda : - Om inte Annte han var sm�aktig och sn�l!? Men det skulle de inte ha gjort, f�r de kom att �ka p� ett v�rldens kompisstryk och sedan var det lugnt igen. Ynglingen Annte visste att det skulle "g�" ett hemman d�r i H�rn�sand p� exekutiv auktion dagen efter marknadsdagarna. Han hade s� grubblat sig n�stan sjuk, natt som dag, �ver n�got "s�tt" att komma �ver det h�r hemmanet, som ju ocks� var bel�get i sin �lskades hemby - n�mnligen Gide�berg. Det var v�l ocks� av detta som han kommit sig ner till "M�ttnen" i H�rn�sand och s� hade "�det" och hans "nappatag" hj�lpt honom att f� en m�jlighet att "dyrka" p� det h�r st�llet. Det skulle ju till ett "under" som han hade sett det och det var som synes inte alldeles slut p� undrens tider nu heller. Detta efter sin brottningsmatch, som blev bara "ett ryck" l�ng. Dagen efter var det s� dags att �vervara den d�r omtalade exekutiv auktionen, s� Antte och "hanses" bror Hindrikk stannade kvar uti staden H�rn�sand f�r detta. S� var auktionsdagen inne och mycket folk var samlade, "spekulanter" trodde ju den nerv�se ynglingen. Dessa hade s� samlats i r�dhuset, d�r de h�ll till med "slika" saker, p� den h�r tiden. Och i s�dana fina "boningar" var ju inte Antte och Hindrikk vana att r�ra sig i. Det var flera "m�l" som ropades upp och klubbades igenom innan det blev Anntes tur att lystra till, d� det Gide�bergska hemmanet ropades upp.
Annte som visste att han bara hade 500 kr, det var dock stora pengar p� den tiden, han bj�d s� dessa 500 kr. Och detta med sin tornd�rnsst�mma, s� att det ekade i hela f�rr�ttningssalen. - Vem var det? fr�gade s� domaren. Och Annte klev fram och sa att det var han som nyss bjudit 500 kr f�r st�llet. - Det ska betalas kontant vid klubbslaget, upplyste s� domaren. Detta med tanke p� Anntes vadmals-helgdagskl�der. - Jag betalar kontant, sa Antte som upptr�dde med stor s�kerhet och med sin �lskade Greta Lisa framf�r sina �gon. - Femhundra kronor var s� bjudet f�r det Gide�bergska st�llet, s�ger s� domaren - �r det ingen annan som bjuder h�gre och �ver? Efter en r�tt l�ng tystnad, s� viskar domaren med den fodrings�gare som var f�rste "budman" och undrade om han inte skulle bevaka sina fodringar n�got l�ngre. - Nej, s�ger denne, och forts�tter, om denne yngling h�ller sitt "bud" s� f�r jag igen mina os�kra fodringar fast att det h�r st�llet �r v�rd mera �n de bjudna femhundra. Men l�get gjorde att han inte kunde bjuda mera. S� kom s� domarens klubba att falla p� Anntes "500 kr bud". Annte kallades s� fram till domarbordet d�r det skrevs k�peavtal, som ocks� kvitterades p� en g�ng. N�r s� Annte skulle r�kna upp sina pengar fr�n de sk. segerpengarna, s� blev han alldeles kall. Han kom ih�g att han ju hade bjudit runt efter sin seger och det var ju av de h�r femhundra det. Men hur han �n r�knade och r�knade s� var det femhundra kronor i alla fall. S� s�jer domaren: - Ja, det syns ju r�cka det h�r, men jag tror att den h�r ynglingen beh�ver l�ra sig r�kna lite b�ttre. Men se r�kna det �r n�got som vi Gidl�fare haft l�tt f�r. Det var nog f�r att den h�r bj�rn�garen vi minns, hade blivit s� himmelskt rasande, att han r�knat "f�r mycket" d� han hade "kastat �t" Antte hanses pengar efter segermatchen.
B�r nog i r�ttvisans namn erk�nnas att den h�r sv�rfadern, inte s� lite beundrat den h�r "kavate ynglingen" fr�n L�v�sen. D� han s� ocks� nu kom med "klara papper" p� ett av v�r bys b�sta hemman, s� v�lkomnade han honom som sin m�g och l�t s� de "unga tu" f� hans v�lsingnelse. Antte och hans Greta Lisa kom s� under sina krafts dagar, att odla och ut�ka sin �kerareal hemmavid, s� att de kom att h�lla ett tiotal kor och en 2-3 h�star, detta f�rutom allt sm�f� som m�ste till i d�tiden, med den naturahush�llning som de h�ll d�. Detta var lite bakgrund till denne Anttes bedrifter i sin ungdoms yra och bedrifter av, f�r man v�l s�ga, r�tt ovanligt slag. Annte och Greta Lisa kom s� att tr�get arbeta sin tid p� det h�r st�llet, s� n�r de omsider �verl�mnade till yngste sonen Jonas, s� var det f�r honom att tr�da till "dukat bord".
Han kom att leva i sus och dus, lejde mycket folk i skogen, tog hem kaggvis med br�nnvin och hade v�l ohederligt folk ocks� i sin tj�nst. De var nog uteslutet t�rstiga, s� de kom sig ofta inte utanf�r "kojd�ra", en del dagar. Det kom ju, som vi vet, till konkurs och Jonas med sin familj fick g� i fr�n sitt hemman. Han kom att fara norrut till Kiruna omr�det och var d�r en tid rallare, innan han ocks� fick den sk. "Amerika febern" och �kte �ver dit med hela sin familj. "Egge", andre sonen var vid den h�r tiden arrendator nere i �s by i Helgums socken och nu ville ju de gamla, som satt p� sitt f�dor�d, att han och hanses Amanda skulle f�rs�ka att l�sa in deras f.d hemman p� konsursauktionen, som skulle bli uppe i Ramsele tingsr�tt. S� blev det ocks�, den 10 oktober 1892 l�ste s� "Egge" in det �nnu Gidl�fska hemmanet vid den auktion som h�lls d�r vid Ramsele tingslag och vid tingsst�llet i Nyland. Det var s� 2700 kr som Egge kom att stanna p�, som h�gsta bud. Han kom att ha "fastebrefv" (lagfart) p� hemmanet fr�n den 5 augusti 1893. | ||||
Detta �r skrivet av Yngve Gidl�f (1925-1978) och �r ett utdrag ur ett brev som han skickat till sin farbror Helge Gidl�f (1905-1988). Yngves far hette Einar Gidl�f (1895-1980), och han var son till Erik "Egge" Gidl�f (1860-1944). Denne "Annte" i ber�ttelsen var s�ledes Yngves farfars far Anders Andersson Gidl�f. "Egge" l�ste ju in det Gidl�fska hemmanet och lyckades p� s�tt r�dda kvar sin fars hemman inom familjen. �n i dag finns det kvar inom den Gidl�fska familjen och �gs av ett av "Anntes" barnbarns barnbarn. Ber�ttelsen - "legenden" - om hur Annte fick sitt hemman och dess vidare historia, har blivit nedtecknad efter vad som ber�ttats fr�n generation till generation enligt muntlig tradition. S�kerligen har ber�ttelserna kryddats och det har lagts till och dragits ifr�n, allt f�r att roa �h�raren s� kanske �r en del dikt och en del saga. Men det �r s� h�r den har ber�ttats och bevarats - "Legenden om Annte, hans �lskade Greta Lisa och deras Gidl�fska hemman". | ||||
|